Nu minns jag hur våren luktar.

Att kunna gå ut med alldeles perfekt mängd kläder på sig, och ändå märka att det är lite för mycket. Att kunna slänga av sig tröjorna, vifta lite på tårna som precis sparkat av sig strumporna för första gången efter den allt för långa kalla vintern. Att kunna gå barfota.

 

8 minuter och 19 sekunder.

Den tid det tar för solens strålar att  landa på min hud.

 

Stekande värme mot en vintertrött hud, nu jävlar. Nu minns jag hur våren luktar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0