Dag, Italiens sista.
Idag, när jag och mor var ute på promenad och väntade på att mercaton skulle öppna, allmänt besviken på vädret som var helmulet, så gick vi runt i vår vanliga långsamma takt och försökte hitta saker att titta på. Lite utan att lyckas, så vi var båda smått uttråkade. Och så hamnar vi i en korsning, på väg till ministaden vi bestämde oss för att korsa. Och då kommer en lastbil, eller liknande och kör in mot kanten där jag går. Och jag tänkte, herre gud se er för, jag går här liksom. För att jag var tvungen att vrida på huvudet för att inte bli "påkörd" av hans backspegel. Fast ni vet ju hur jag är, jag vägrar ju flytta på mig i onödan så jag flyttade bara på huvudet. Men jag tänkte också att det var en korsning och han hade en stor bil, så han behövde väl utrymmet för att se, så det var okej ändå. Men så fortsätter jag såklart att gå, och ser allmänt uttråkad ut. Och så hade han stannat in till vägen för att försöka prata med mig och mor, men eftersom jag gick iväg där med mina långa ben så blev det bara så att dem vinkade till mor och sa någonting hon inte hörde innan hon vände sig om och gick hon också. Till och med när jag inte har en aning om vad jag gör så är jag oartig, inte ens en vink fick dem.
Kommentarer
Trackback